1985 gjorde Bert Ivarsson på Fröslunda ett unikt fynd. I den upplöjda fåran blottades metallfragment som visade sig vara resterna efter 18 praktsköldar. Dessa hade offrats i vad som då var en grund vik av Vänern för cirka 3000 år sedan. Arkeologer från Västergötlands museum grävde fram sköldlämningarna, som sedan sammansattes under ett tålamodsprövande arbete i Stockholm.
Aldrig någonsin har man påträffat ett så stort antal bronsålderssköldar tidigare. Enbart ett fåtal är kända från Danmark och Tyskland. De millimetertunna sköldarna har aldrig använts i strid utan har troligen nyttjats i uppvisningar och som dekoration i en stormansbostad. I det resursrika området vid Fröslunda har en mäktig elit kunnat omsätta sitt överskott i sådana praktföremål. Kanske ska man se sköldarna som solskivor vilka användes i ljusbefrämjande ritualer? Under bronsåldern var solkulten utbredd och den cirkulära formen förekommer på allt från hällristningar till smycken.
Metallen till sköldarna kommer från kontinenten men kan mycket väl ha tillverkats i det nuvarande Västergötland. Bronset är drivet så lövtunt att det spruckit på sina håll och krävt lagning. Sköldarna är översållade med cirklar vars linjer bryts av hakar upprepade gånger. Kanske är det en labyrint man velat återge? På baksidan finns ett rejält handtag som visar att sköldarna inte enbart hängt som dekorationer.
Men varför offrade man en sådan dyrbar skatt? Troligen drabbades de mäktiga människorna vid Fröslunda av en kris där man fick avyttra det värdefullaste man hade i förhoppning om att få det önskade. Kanske slog skörden fel eller så hade man drabbats av en ödesdiger farsot? Att offra i våtmarker är ett mycket gammalt kultiskt beteende som du själv för vidare när du kastar en peng i önskebrunnen. Namnet Fröslunda tyder på en kultplats med offer för fruktbarhet.
Genom att klicka på "Acceptera alla kakor" godkänner du att kakor sparas på din enhet för att förbättra webbplatsens navigering, analysera webbplatsanvändning och hjälpa till i våra marknadsföringsinsatser.
